Institutu Politékniku Betano nia prezidente IPB hamutuk ho Ministru Ensinu Superiór, Siénsia no Kultura(MESSK), Dr. Longuinhos dos Santos, ho autoridade lokal partisipa iha serimónia Kultural hosi LIA- NA’IN postu administrativu same, munisipiu manufahi hodi prepara ba lansamentu fatuk dahuluk konstrusaun foun IPB ne’ebé sei realiza iha loron segunda feira, 26/09/2022. Serimónia kultura ne’e realiza iha Otorita betano domingo ne’e.
Institutu Politékniku Betanu (IPB) ne’ebé hetan apoiu projetu konstrusaun hosi oitavu governu konstituisionál hodi tutela bá Ministériu Ensinu Superior Siénsia, no Kultura (Siglá portugéz, MESCC) hodi realiza serimónia lansamentu fatuk dahuluk bá konstrusaun edifísiu IPB ne’ebe ofisiálmente lansa fatuk dahuluk ba projetu edifísiu IPB hosi sua excia Primeiru-Ministru, Taur Matan Ruak akompaña hosi Ministru Dr. Longuinhos MESCC no Prezidente IPB Sr. Acacio Cardoso Amaral.
IPB marka tan istória foun iha rai munisípiu manufahi, postu administrativu same no suku betanu. Serimónia ne’e realiza iha otorita betano, ohin(26/09/2022).
Primeiru Ministru Taur Matan Ruak, agradese ba komunidade afetadu sira, ho spíritu nasionalizmu oferese fatin ne’ebé sira okupa hodi implemente projetu konstrusaun foun IPB hanesan faze dahuluk hari edifísiu foun IPB iha betano.
“Husu ba komunidade, autoridade munisípiu manufahi atu kontribui hodi tau matan nafatin ba prosesu projetu konstrusaun liliu kompañia implementador sira hodi garantia ba kualidade edifísiu” dehan PM.
Iha fatin hanesan sr. Arantes Isac hanesan administradór Munisípiu Manufahi kongratula ba oitávu governu hosi sua excia Taur Matan Ruak ho membru governu tomak hodi halo lansamentu konstrusaun projetu foun IPB, ne’e hanesan pela primeira vez iha munisípiu manufahi. Nia hatutan mós katak ho atividade projetu ida ne’e ajuda ona komunidade betanu sira liliu iha ekonomia.
Hanesan servidór administradór ba rai manufahi orgullu tebes ba partisipasaun komunidade afetadu sira ne’ebé kontribui ona ba lansamentu konstrusaun refere no komunidade sira hateten ba dezenvolvimentu sem rezerva ba povu iha betanu tamba ne’e komunidade sira iha nia ai-horis no uma.
“Ba komunidade afetadu uma ka’in-40 sira katak agora dadaun ekipa MESCC levanta ona dadus no prosesu hela publikasaun dadus uma ka’in afetadu hodi prosesu indeminizasaun hodi responde ba komunidade afetadu sira”. Dehan administradór Arantes.
Diretór Jeral Hernani MESCC deklara mós kona-bá prosesu planu konstrusaun IPB sai nu’udar projetu ida bá dezenvovimentu setór edukasaun no kualifikasaun rekursu umanu nian ne’ebé nia implementasaun hatur ona iha planu. Iha tempu hanesan MESCC hahu submete proposta projetu ida ne’e, hahú ho orsamentu miloens 21,895,000,00 dólar amerikanu, altera bá miloens $18,369,000,00 dolár amerikanu, hodi desidi hala’o faze por faze. Faze dahuluk ba konstrusaun ho orsamentu miloens $4,540,962,89 dólar amerikanu, maibé iha prosesu tenderizasaun sai manan na’in ba konstrusuan IPB maka kompañia Conqing International Construction Cooperation (CICO) ho valor osan $3,961,658,78. Iha sorin seluk aloka orsamentu ba komunidade afetadu ba komunidade nia uma dólar amerikanu $4,000,00 no ba ai-horis dólar amerikanu 17,000,00.
Lansamentu ne’e partisipa hanesan vise primeira ministra, membru governu sira, prezidente IPB ho nia estrutura, Pe. Nando, Madre SIJ, dosentes sira, autoridade, lideransa komunitária, komunidade, dosentes IPB no estudante sira.
Institutu Politékniku Betano ho ekipa teknika Ministériu Ensinu Superiór, Siénsia i Kultura (MESSK) no autoridade lokál munisípiu Manufahi hala’o dialogu ho komunidade afetadu kona-bá lansamentu konstrusaun IPB nian no fo sai rezultadu indeminizasaun bá komunidade sira nia uma no ai-horis. Dialogu ne’e hala’o iha sala laboratoriu ESAZ IPB.
Komunidade afetádu uma ka’in hamutuk-40 iha suku betanu, aseita ba lansamentu konstrusaun IPB, sei realiza iha loron segunda 26 Setembru 2022, maibé nafatin husu ba estadu atu rezólve indeminizasaun ba komunidade sira nia uma no aihoris.
Sr. Diogo hanesan Portavós Komunidade afetádu esklarese katak sira senti preokupa tanba governu halo de’it indeminizasaun ba sira nia ai-horis no uma, tanbasá governu labele halo indeminizasaun ba rai ne’ebé sira okupa ona durante iha okupasaun Indonézia nian to’o agora, sira presiza esplikasaun.
Hatan ba preokupasaun Komunidade afetádu, Sr. Mafaldo Lopes Victór hosi MESSK akresenta katak levantamentu dadus kona-bá komunidade nia ai-horis, uma inklui rai, dadus hirak ne’e ami aprezenta hotu ba governu atu halo indeminizasaun, maibé dezisaun husi Ministériu justisa katak, governu so bele halo indeminizasaun de’it ba komunidade nia uma no ai-horis, kona-bá rai governu labele halo indeminizasaun tanba rai estadu nian.
Iha fatin hanesan, diretór Nasionál estatístika hateten katak, ekipa levantamentu dadus kona-bái ektáre 10 ne’ebé Ministériu justisa atribui ba IPB, invólve ekipa husi lideransa komunitária suku Betano, servisu diresaun Terras propriedade Munisípiu, servisu munisipál agríkultura no edukasaun.
Haktuir hosi Diretór servisu munisipál rejístu notariádu kadastrais Munisípiu Manufahi, sr. Hipolito da Costa ba komunidade afetádu sira rai refere parténsia ba estádu nian, iha tempu Portugés no Indonézia iha tempu ne’ebá estadu sukat duni rai ne’e fó ba komunidade atu uza de’it, la’ós atu na’in, nune’e mós konsidera nafatin rai estadu.
Administradór Munisípiu Manufahi, Sr.Arantes Isaac hakarak kongratula ba komunidade afetadu sira iha hanoin ne’ebé di’ak hodi halo dezenvolvimentu rai betanu, ne’e oportunidade di’ak ba komunidade betano no futuru di’ak ba imi nia oan sira bele hetan oportunidade di’ak ba servisu no eskola iha IPB, governu konsidera nafatin komunidade afetadu sira nia direitu kona-bá ai-horis no uma, karik iha prosésu levantamentu ne’e rai refere pertense duni ba komunidade afetádu, governu iha obrigasaun atu halo indeminizasaun ba komunidade nia rai, maibé rai refere estádu entaun governu halo de’it indeminizasaun ba komunidade nia ai-horis no uma.
Nune’e, Komunidade afetádu sira aseita bele halo ona lansamentu konstrusaun IPB, maibé husu nafatin husu governu bele prosésu ona indeminizasaun ba sira nia uma no ai-horis.
Partisipa iha dialogu refere mak hanesan, Primeiru vise prezidente IPB, Cipriano Tilman, Diretór DNAF, Sr. Domingos Faria, sr. Mafaldo, MESSK ho nia ekipa, Administrador Sr. Arantes Isaac, Administrador postu same, Adelino da Costa, xefe suco, xefe aldeia sira, Diretór kadastrais munisipiu manufahi ho nia ekipa, Diretór estatístika ho nia ekipa sira no komunidade afetadu iha suku Betano.
Betano, 16 Setembru 2022 – Institutu Politékniku Betanu (IPB) liu hosi gabinete primeiru vise prezidente IPB, Diresaun Nasionál Administrasaun Akadémika, Estudantil no IT (DNAAEIT) ho Ajénsia Teknolójia Informasaun no Komunikasaun (Siglá Portugéz, TIC TIMOR IP) realiza formasaun kona-bá sistema ofÍsiu IPB iha sala gabinete prezidente IPB.
Primeiru vise prezidente IPB, Sr. Cipriano Tilman,M.PA reprezenta hosi Magnífiku prezidente IPB, hato’o agradesimentu no bemvindu ba tékniku TIC TIMOR, IP hodi fó formasaun ba funsionáriu sira liliu iha sistema ofÍsiu. Vise akresenta IPB presiza tebes formasaun ne’e hodi bele fasilita tebes ba funsionáriu administrasaun sira, nune’e ba oin bele fasilita arkivu ba karta sira hotu iha IPB ho di’ak.
”Ikus hau espera katak formasaun ne’e bele loke ona ami nia funsionáriu sira nia hanoin kona-bá sistema arkivu elektróniku iha ida-idak nia diresaun ho di’ak. Dehan Sr. Cipriano.
Iha fatin hanesan sr. Sarmento Tong hanesan Officer Dezenvolvedór Software Profísionál hateten katak agradese ba konfiansa husi IPB hodi bele dezenvolve sistema ofísiu ida ne’e no implementa iha IPB. Ekipa treinadora ne’e mai ho objetivu atu fó formasaun ba funsionáriu sira oinsá bele utiliza ofísiu ida ne’e hodi hafásil servisu administrasaun IPB nian.
“Ofísiu nu’udar aplikasaun ne’ebé bele ajuda IPB hodi dijitaliza karta-tama no karta-sai no arkiva karta sira ne’e ho objetivu atu diretiva IPB bele hatene paradeiru karta ruma”. Dehan sr. Tong
Iha formasaun refere, sr. Norberto Cristovão hateten sistema ne’e dezenvolve tuir rekezitu hosi IPB nian nune’e ho aprezentasaun ne’e rasik hodi kompleta informasaun hotu hosi parte IPB nian.
Hafoin remata formasaun, ekipa TIC TIMOR, IP atribui sertifikadu apresiasaun simbólikamente ba funsionáriu na’in-4, maibé totál funsionáriu hamutuk na’in-20 partisipa formasaun refere sei hetan mós sertifikadu.
Entretantu, formasaun ne’e partisipa hosi Inspetor Jeral IPB, Sr. Roberto, segundu vise presidente IPB, sr. Amancio Horacio, Diretór Nasionál Administrasaun Finansas (DNAF), sr. Domingos Faria, Diretór Eskola Superior Enjeñaria (ESE), sr. Fernando da C. Fernandes, M.Eng, Xefe departementu, funsionáriu administrasaun IPB, ekipa tékniku TIC TIMOR sr. Sarmento Tong, Officer Dezenvolvedór Software Profísionál, sr. Norberto Cristovão, Junior Dezenvolvedór Software Profísionál, sra. Adelia Soares treinadora, sr. Michael Rodrigues, Junior Profísionál Multimedia.
Betano, 15 Setembru 2022 – Institutu Politékniku Betanu (IPB) servisu hamutuk ho Komisaun Funsaun Públika (Siglá Portugéz, CFP) realiza serimónia “Tomada de Posse” ba dosente IPB hamutuk na’in-8 kompostu hosi feto na’in-1 no mane na’in-7. Serimónia ne’e realiza iha kampus IPB, kinta-feira ne’e, 15/09/2022.
Dosente na’in-8 ne’ebé maka hetan pose mak hanesan Sra. Nelia Ximenes Belo, Sr. Joel Pascoal de Araújo, Sr. Mariano Soares, Sr. Cipriano Tilman, Sr. Gregorio A. V. Guterres, Sr. Eduardo Neno, Sr. João Xavier Seac, no Francisco Xavier. Nune’e halo komprimisiu de onra no kontinua asina termu aseitasaun ne’ebé testamuña hosi prezidente IPB no komisariu CFP.
Magnífíku prezidente IPB, Sr. Acacio Cardoso Amaral, Ph.D iha nia diskursu dahuluk agradese ba maromak tamba ohin loron ita realiza tan serimónia tomada de posse ba dosente konstrusaun sivil sira. Alende fó pose ba dosente sira, prezidente IPB esplika mós kona ezisténsia IPB.
“Iha serimonia ida ne’e, hakarak hato’o lia-menon ba dosente empozadu foun sira ohin loron importante tebes ba sira, hanoin didiak komprimisiu no kumpri nafatin juramentu ne’ebé mak ita bot sira hato’o ona tuir lei funsaun públika nian, lei sira ne’e atu asegura ita bainhira hala’o ita nia knaar”, dehan prezidente.
Iha fatin hanesan, Komisáriu assuntu etika displinar, Sr. Fausto da Silva Freitas ne’ebé reprezenta hosi prezidente CFP, Dr. Faustino Cardoso hakarak hato’o apresiasaun ba inisiativa IPB nian ne’ebé konsege realiza selesaun rekrutamentu ba dosente sira. Nia akresenta kongratula espesiál ba dosente sira ne’ebé mak simu knaar foun nudar manorin na’in.
“Enkoraja dosente empozadu sira atu esforsu-an bá responsabilidade ne’ebé hetan no realiza durante prosesu rekrutamentu, labele para iha ne’e dei’t maibé, tenke esforsu an liu-tan hodi dezempeña funsaun sira ho kualidade hodi produz rekursu umanu ne’ebé di’ak ba Ita nia nasaun”. Dehan Sr. Fausto.
Iha sorin seluk, Hato’o mós relatóriu kona-bá prosesu rekrutamentu hosi sr. Afranio M. Glaudes Freitas, ST. MT no aprezenta leitura desizaun CFP hosi sr. Fernando da. C Fernandes, M.Eng.
Partisipa iha serimónia mak hanesan Inspetur Geral IPB Sr. Roberto da Costa Magno, Sr. Cipriano Tilman, MPA, Segundu Vise Prezidente IPB, Sr. Amancio Horacio, Diretora Rekrutamentu Karreira CFP Sra. Marcelina dos Santos, M.MM, Painel Juri sr. Juvinal Mendonca, sr. Manuel Douter, OPS Betano, Oficial rekursu umanu edukasaun manufahi sr. Agapito Tilman, Diretor DNAAEIT (Diretor Nasional Administrasaun Akadémiku no IT), Sr. Pedro de Deus, M.Si, Diretor EZAS (Eskola Superior Agronomia e Zootéknika) Sr. Gaspar Vicente Fereira, M.Sc, Diretor ESE (Eskola Superior Engenharia) Sr. Fernando Fernandes, M.Eng, Koordenador KPA (Kursu Produsaun Animal), Koordenador KKS (Kursu Konstrusaun Sivil), korpus dosente, Funsionariu administraasaun, Estudante, no partisipante sira.
Institutu Politékniku Betanu (IPB) nia segundu vise prezidente IPB, Sr. Amancio Horacio ho funsionáriu diresaun nasional aprovizionamentu (DNA-IPB) ho Diretór nasional aprovizionamentu, Universidade Nasional Timor – Leste (DNA-UNTL) Sr. Afonso Lopes ho ninia ekipa DNA hala’o sorumutu hodi diskuti kona-bá servisu aprovizionamentu liliu iha diresaun nasionál aprovizionamentu – IPB, iha sala gabinete prezidente kinta ohin, 01/09/2022.
Objetivu hosi sorumutu ne’e hodi fahe hanoin entre IPB ho UNTL liliu iha servisu finansas no aprovizionamentu hodi funsiona ba servisu hotu-hotu iha parte IPB.
Vise prezidente IPB, Sr. Amancio Horacio hateten katak agradese tebes ba ekipa DNA-UNTL ne’ebé mak mai direita iha IPB hodi fahe sira nia hanoin iha parte aprovizionamentu no espera katak funsionáriu DNA-IPB sira bele aproveita tempu hodi fahe hanoin entre DNA – IPB ho DNA – UNTL.
Iha fatin hanesan, Diretor DNA-UNTL Afonso Lopes salienta katak agradese no obrigadu bá estrutura IPB ne’ebé konvida ona sira hodi mai fahe hanoin liliu iha servisu aprovizionamentu.
”Ho oportunidade ida ne’e ita nia servisu aprovisionamentu hanesan baze fundamentu ida hodi lao tuir regulamentu institutu nian, no ita hotu la’o tuir lei ne’ebé mak hatur ona, karik IPB rasik infrenta hela bá servisu ida ne’e, ita presiza kopera ba malu hodi hadia di’ak liu tan iha futuru”. Dehan Diretór Afonso.
Iha sorin seluk diretór esplika mós progressu servisu ne’ebé agora dadaun implementa ona iha UNTL to’o ohin loron. Nune’e iha mós sesaun husu no hatan iha parte servisu aprovizionamentu nian.
Partisipa iha sorumutu ne’e hanesan segundu vise prezidente IPB, Sr. Amancio Horacio, Diretor Nasional Administrasaun Finansas (DNAF) Sr. Domingos Faria, L.Agp, Xefe Departamentu Planu, Finansas no monitorizasaun Evaluasaun, Sra. Judit Pereira de Carvalho, L.Ec, staff DNA-IPB, Ekipa UNTL Aprovizionamentu.
Institutu Politékniku Betanu hala’o lansamentu ofisiál ba sistema informasaun jestaun akademika (Siglá Portugéz, SIGA) neebé dezenvolve hosi fakuldade engeñaria siensia no teknologia, dpartementu engeñaria informatika (DEI-UNTL) no kolaborasaun serbisu hamutuk ho IPB, nune’e lansa mós biblioteka Dijital.. Lansamentu ne’e realiza mós iha momentu Graduasaun Datoluk IPB iha loron 25 kuarta feira fulan Agustu tinan 2022 iha resintu IPB Same, Manufahi.
Objetivu hosi sistema informasaun jestaun akademika (Siglá Portugéz, SIGA) no biblioteka dijital atu fasilita servisu arkivamentu IPB no mos fasilita servisu administrasaun, estudante no dosente sira atu asesu referensia livru ho titulu oi-oin tuir nesesidade ne’ebé presiza no bele asesu iha link e-biblioteca.ipb.edu.tl
Partisipa iha lansamentu ne’e mak hanesan Ministro do Ensino Superior Siensia no Kultura, Dr. Longinos dos Santos, Sekretario Estado SEEFOPE Sr. Alarico Pereira, Prezidente Komisaun G. parlamento Nasional Sr. Antonio Verdial, Prezidente Komisaun Funsaun Publiku Dr. Faustino Cardoso, Prezidente Conselho Geral ho nia membru tomak, Reprezentante Ministru Telekomunikasaun, Reprezentante Embaixador Indonesia, Reprezentante Magnifiku Reitor UNTL, Prezidente INCT, Ekipa hosi Fakuldade Engenharia, Administrador Munisipiu Manufahi, Diretor Ezekutivu ANAAA, Diretor Agensia Dezenvolvimento Nasional, Diretor Agro-Pecuaria, Inspetur Sentru Formasaun Tibar, Diretor Geral Finansa MESSK, Diretor Geral Gab UNTL, Diretor Nasional Pecuaria, Diretor Laboratoriu Nasional Obras Publika, Diretor Institutu Bambu Tibar, Diretor Munisipal sira, Formador Akademia Polisia, Komandante FFDTL Naval Betano, Prezidente Konselho Veterano Munisipiu Manufahi, xefe suku Betano no Estrutura, Reprezentante Kultura no Lia nain, Diretor Kompania Lokal no Nasional Reprezentante Madre Komunidade Betano, Estrutura IPB, Korpus Dosente, Funsionariu Administrasaun IPB, Enkarekadu edukasaun sira, Inan Aman no Kerido/a Graduadus IPB.
Institutu Politékniku Betano realiza seremónia Graduasaun ba datoluk nian ho tema prinsipál mak hanesan “ Joven Sira Jerasaun Milenial nian Aprende no Esforsu atu hetan Susesu iha Siénsia no Implementa iha Pratika” iha resintu IPB Betano, Same Manufahi, Loron 25 kuarta feira, fulan Agustu tinan 2022.
Ohin loron, Institutu Politékniku Betano marka istória ida tan ba graduasaun datoluk nian ho totál graduadu hamutuk na’in 100. Hosi Eskola Superior Agronómia i Zootéknika, Kursu Produsaun Animal ho totál graduadu hamutuk nai’n 50 no husi Eskola Superior Enjeñaria Kursu Konstrusaun Sivil ho totál graduadu hamutuk nai’n 50.
Magnífiku Prezidente IPB, Doutor Acacio Cardoso Amaral iha nia diskursu hateten katak “iha semana rua nia laran IPB iha eventu boot rua ne’ebé ba loron dahuluk, 18-19 Agustu iha etapa dahuluk ANAAA halo akreditasaun institusional ba IPB no semana ida ne’e IPB marka tan istória ida realiza graduasaun ba datoluk komesa hosi 2017 to’o 2022.
“Hanesan joven milenial ne’ebé moris ho krese iha jerasaun milenial nian dezafiu rasik iha parte ida joven sira moris iha nasaun foun eskola no mos iha institutu foun no buat hotu foun maibé iha parte seluk tenki obriga a’an atu bele hala’o no alkansa objetivu milenial nian nasaun dezenvolvidu sira antes ne’e sira lao uluk ona maibé ita tenki esforsu maske la hanesan ho sira maibé nafatin esforsu atu bele hanesan nasaun dezenvolvidu sira, IPB nia esperansa ba graduadus sira depois gradua hotu imi sempre uja abilidade no matenek ne’ebé iha”, dehan prezidente IPB.
“Hau nia lia menon karik imi hasoru dezafiu tenki barani hasoru lao ba oin nafatin aprende liu tan hodi sai inovador adapta a’an no rejiste dezafiu hotu lembra katak prosesu aprendizajen ne’e naruk tebes no hau espera katak bele atinji duni metas neebe imi iha no no iha rezutadu ne’ebé pozitivu mai IPB”. Haktuir prezidente
Sr. Helio Agustu da Costa Xavier Maukei, hanesan Oratio Sapientia ba Graduasaun Periodu Datoluk, IPB iha nia diskursu salenta katak orgullu no onra tebes tanba hetan fiar mai halo Oratio Sapientia iha Graduasaun datoluk IPB iha tinan 2022.
“Topiku neebé hau sei aprezenta ohin hau tenta liga ho tema geral neebé hatur hosi komisaun organizadora graduasaun datoluk IPB ho kursu rua mak hanesan eskola superior Agronomia e Zooteknika no Eskola Superior Engenharia ho nia tema aprende esforsu no implementa, ba hau pessoal tema nee nia sentidu klean tebes persiza dezenvolve ba iha kontestu ida neebé hau haree mais relevante liu ho situasaun global iha rai laran mak ita bolu seguransa alimentar husi perspetiva setór informal no tópiku nee mos sei iha ligasaun ho tópiku ida kona-bá hau nia peskiza doutoramentu tanba nee iha hau nia aprezentasaun sei koalia barak kona-bá seguransa alimantar husi perspetiva seitór informal iha timor leste”. Dehan Sr. Helio
Ohin loron graduasaun bele konsidera jerasaun milenial iha timor leste. Papel eskola superior rua iha IPB nia kontribuisaun liu-liu iha siguransa alimentasaun importante tebes pratikamente eskola superior agronomia i zooteknika produz aihan alimentasaun no eskola superior engenharia hamosu invensaun teknologia hodi utiliza ba produsaun alimentar relasaun teknologia mekanizasaun ida hodi kontribui ba siguransa alimentar iha timor leste”. Hatutan Oratio Sapientia
Iha fatin hanesan Ministru Ensinu Superior, Siénsia no Kultura (MESSK) Dr. Longuinos dos Santos iha nia intervensaun hateten katak ne’e hanesan onra ida ba Ministro MESSK hodi partisipa iha seremonia graduasaun ba datoluk nian iha IPB.
“Seremónia graduasaun representa momentu importante ba ita nia rai tanba IPB sai nudar instituisaun uniku ida hosi ensino superior públiku ne’ebé kursu politeknika nian no iha area nee oferese kursu sira ba area profesionalisante ho objetivu prinsipal atu transmite ba formando sira nia kompetensia ho liafuan sira ne’ebé eziste ona, karakteristika hanesan baze ba fundamental hodi tau ekilibriu ba sistema nasinalisius superior nian alende kursu sira iha nivel universidade ita nia nasaun persiza iha instituisaun neebé oferese formasaun diak hodi prepara estudante ho kompetensia hodi fo garantia bot ba taxa empregabilidade”.
Nune’e ministru MESSK hatutan katak iha tempu badak sei hahu konstrusaun ba primeira pedra IPB nian ne’ebé ADN halo ona avaliasaun no hetan ona meritu kompañia iha tempu badak, MESSK sei halo asina kontratu ho manan na’in kompañia no hare’e ekipa hosi minisériu sei desloka ona mai iha Betano atu bele koordena ho direjentes hotu iha IPB no administrasaun munisipiu Manufahi inkluIi seguransa hodi halo preparasaun ba konstrusaun IPB iha tempo badak nee hanesan marka istoria ida iha IPB
Partisipa iha serimónia graduasaun mak hanesan Ministro do Ensino Superior Siensia no Kultura, Dr. Longuinos dos Santos, Sekretario Estado SEEFOPE Sr. Alarico Pereira, Prezidente Komisaun G. parlamento Nasional Sr. Antonio Verdial, Prezidente Komisaun Funsaun Publiku Dr. Faustino Cardoso, Prezidente Conselho Geral ho nia membru tomak, Reprezentante Ministru Telekomunikasaun, Reprezentante Embaixador Indonesia, Reprezentante Magnifiku Reitor UNTL, Prezidente INCT, Ekipa hosi Fakuldade Engenharia, Administrador Munisipiu Manufahi, Diretor Ezekutivu ANAAA, Diretor Agensia Dezenvolvimento Nasional, Diretor Agro-Pecuaria, Inspetur Sentru Formasaun Tibar, Diretor Geral Finansa MESSK, Diretor Geral Gab UNTL, Diretor Nasional Pecuaria, Diretor Laboratoriu Nasional Obras Publika, Diretor Institutu Bambu Tibar, Diretor Munisipal sira, Formador Akademia Polisia, Komandante FFDTL Naval Betano, Prezidente Konselho Veterano Munisipiu Manufahi, xefe suku Betano no Estrutura, Reprezentante Kultura no Lia nain, Diretor Kompania Lokal no Nasional Reprezentante Madre Komunidade Betano, Estrutura IPB, Korpus Dosente, Funsionariu Administrasaun IPB, Enkarekadu edukasaun sira, Inan Aman no graduados sIPB.
Institutu Politékniku Betanu hetan vizita husi avaliadór Ajénsia Nasional bá Avaliasaun no Akreditasaun Akadémika (ANAAA) hodi hala’o avaliasaun no akreditasaun institutisionál iha IPB durante loron rua 18 – 19 Agostu 2022.
Objetivu husi avaliasaun no akreditasaun ne’e maka atu asegura kualidade institusionál ba prosesu avaliasaun no akreditasaun tuir padraun no kritéria husi ANAAA ba ensinu superior hotu iha Timor Leste, inklui IPB.
Iha avaliasaun ba akreditasaun institutisionál IPB lidera husi avaliadór internasionál husi nasaun Filipina liu husi vídeo konferénsia ZOOM meeting mak Prof. Dr. Tereza SJ Valdez (AACCUP) no avaliadór nasional mak Sr. Paulo Vicente Correia, P.hD no Sr. Pedro Ximenes, P.hD.
Durante avaliasaun ida ne’e avaliador sira sei observa direita no halo konfirmasaun ba entidade sira relasiona ho relatóriu hotu ne’ebé IPB submete ona ba ANAAA.
Iha serimónia abertura ba avaliasaun no akreditasaun ANAAA nian Diretór Ezekutivu ANAAA, Edmundo Viegas, afirma katak iha avaliasaun institusional ne’ebé hala’o iha tinan 2022 husi instituisaun ensinu superior foun 4 ne’eb’e foin hari iha Timor Leste hanesan IPB, IBTL, João Saldanha Institute no São João Brito Kasait, IPB mak hetan akreditasaun ba dahuluk husi ANAAA.
Alende ne’e ekipa panel no tékniku ANAAA vizita mós ba fasilidades IPB, hahu husi gabinete 1o Vice Prezidente ba asuntu Pedagojica, Sientifiku no Akadémiku, gabinete 2oVice Prezidente ba asuntu administrasaun, jestaun no koperasaun, sala dosente husi Eskola Superior Agronomia no Zooténica (ESAZ), sala dosente husi Eskola Superior Enjeñaria, vizita sala laboratitum IT, sala aprendizajem, laboratóriu kursu konstrusaun sivil no fatin pratika kursu konstrusaun sivili nian, laboratóriu kursu produsaun animal, tos pratika no Biblioteka hodi hare no konfirma direita ho dosente, staf administrasaun relasiona ho serbisu Akadémiku nian no husu perguntas direita atu hetan klarifikasaun no fornese dadus sira ne’ebé ekipa avaliador sira presiza.
Ikus liu, avaliasaun durante loron rua husi avalisaun ida ne’e iha rekomendasaun ne’ebé hato husi ekipa panel ne’ebé pertinente tebes ba IPB tuir padraun 8 ne’ebé nudar rekezitus iha avaliasaun ba akreditasaun ANAAA nian no rezultadu final husi avaliasaun ida ne’e sei públika husi ANAAA iha tempo tuir mai.
Partisipa iha avaliasaun ba akrediatsaun institusional ida ne’e hanesan Magnífiku Presidente IPB, Sr. Acacio Cardoso Amaral, Ph.D, Inspetór jeral, Sr. Roberto da. C. Magno, SP, MM,QIA, Primeiru Vise Prezidente, Sr. Cipriano Tilman, M.PA, Segundu Vise Prezidente Sr. Amancio Horacio, Diretór Nasionál Administrasaun Akadémika, Estudantil no IT (DNAAEIT), Sr. Pedro de Deus, M.Si, Dirétor DNAF Sr. Domingos Faria, Diretór DNA Sr, Marito Soares, Diretór Eskola Superior Agronomia i Zootéknika Sr. Gaspar Ferreira Vicente, M.Sc, Diretór Eskola Superiór Enjeñaria Sr. Fernando da. C Fernandes, Kordenador Kursu Produsaun Animal, Sr.Celestino G. T. Mali, M.Ec,DeV, Kordenadór Kursu konstrusaun Sivil, Sr. Afranio G. Freitas, ST, MT. korpu dosente, funsionáriu administrasaun no estudante aktivu, alumni IPB no Ekipa ANAAA.