Objetivu hosi akordu ne’e, atu garante servisu koperasaun entre IPB ho CFPA hanesan parte ida atu estabelese koperasaun iha area edukasaun no treinamentu, liuhosi formasaun ida ne’e hodi hasa’e koñesimentu liliu iha formasaun ba dosentes sira.
Magnífiku Prezidente IPB Acácio Cardoso Amaral, Ph.D iha nia diskursu hateten katak ohin loron, spesiál tebes ba IPB ne’ebé mak estabelese koperasaun ho sentru formasaun polísia akadémika (CFPA) atu fornese formasaun pedagójika ho sertifikadu nivél IV iha edukasaun, formasaun no avaliasaun ba dosente sira nomos funsaun hosi IPB mak fornese formasaun ba membru PNTL ne’ebé relevante baseia pedidu ne’ebé propoin hosi dirijente CFP nian. Alende ne’e mós Prezidente IPB kontínua esplika istoria no rezistensia IPB ba Komandante Polísia Akadémika ho nia membru sira.
”Memorandu ida ne’e ita asina ohin, karik durante nia andamentu mak la’o ladun di’ak, ita hadia iha futuru no ami espera katak kooperasaun ne’e sei kontinua nafatin ba oin”, Dehan Prezidente
Iha sorin seluk, Prezidente IPB hateten ba membru PNTL sira katak tinan tinan bazeia ba prosesu engresu estudante foun, PNTL ho F-FDTL iha previléjiu atu goja iha rejime spesiál ba atu rejista no kontinua estudu iha UNTL no IPB no to’o agora seidauk iha membru PNTL no F-FDTL aproveita kanál ne’e atu kontinua estudo iha IPB ho akordu ne’e ida sei karik iha kandidatu balu interese ba IPB.
Iha fatin hanesan Sr. Cand. Arquimino Ramos, S, B.Bus, MM salienta katak agradese tebes ba IPB, tamba agora dadaun halo tán kooperasaun ho ami, objetivu hosi akordu ne’e hanesan previléjiu bot ba ami. Liuhosi kooperasaun ne’e hodi hametin relasaun servisu entre IPB ho CFPA ne’ebé mak relevante liu-bá iha formasaun dosente sira iha aréa ne’ebé presiza atu apoiu formasaun.
Partisipa iha asina MoU ne’e hanesan Primeiru Vise Prezidente Sr. Cipriano Tilman, M.PA, Segundu Vise Prezidente IPB, Sr. Amancio Horacio, Diretór Nasionál Aprovizionamentu Sr. Marito Soares, Diretór Nasionál Administrasaun Akadémika no IT (DNAAEIT), Sr. Pedro de Deus, M.Si, Diretor Eskola Superior Agronomia e Zootéknika (ESAZ), Sr. Gaspar Vicente Ferreira, M.Sc, Diretór Eskola Superior Enjeñaria(ESE), Sr. Fernando Fernandes, M.Eng, Sr. Komandante komponente formasaun i treinu, Coronel Haksolok, Amu Kapelaun PNTL, membru PNTL no membru F-FDTL.
Institutu Politékniku Betanu nia Magnífiku Prezidente IPB Sr. Acacio Cardoso Amaral, Ph.D asina nota entendimentu ho Diretor Ezekutivu Institutu Peskiza, Dezenvolvimentu, Formasaun i Promosaun Bambu, IP (IPDFPB), Sr. Antonio dos S. Matos kona-bá produsaun mobiliarius ba nesesidade IPB nian. Serimónia asinatura nota entedimentu ne’e hala’o iha sala laboratóriu IPB.
Objetivu hosi akordu ne’e, atu garante servisu koperasaun entre IPB ho Institutu Bambu, IP, bele sai diak liu iha futuru hodi responde ba nesesidade ne’ebé mak IPB rasik presiza, liu-liu iha parte produsaun mobiliarius no sira seluk tan.
Magnífiku Prezidente IPB Acácio Cardoso Amaral, Ph.D hateten katak iha momentu ne’e ita halo tan koperasaun ho institutu bambu, IP, tamba tinan tinan IPB nafatin sosa mobiliariu no sasan sira seluk mak la ho kualidade, maibé ho koperasaun ida ne’e wainhira sasan sira ne’ebé maka at la presiza rai to’o tinan barak, maibe sei rezolve imediata husi Instituto ida ne’e, espera katak koperasaun institutu bambu, IP bele rezolve ona IPB nia nesesidade sira, tanba Institutu Bambu mos hanesan Impreza públiku estadu nian .
Iha fatin hanesan Diretór Ezekutivu Sr. Antonio Matos subliña katak Agradese tebes ba IPB ne’ebé halo ona parseria ho ami, ida ne’e hanesan previléjiu bot ba ami, tanba ho koperasaun mak parte rua ne’e halo bele promove ona produtu bambu institutu nian iha rai laran no mos rai liur. Nia hatutan katak ho koperasaun institutu rua ne’ebé mak hanesan hamahan aan iha governu, bele servisu hamutuk ho diak hodi tulun malu wainhira presiza. Ikus atu hateten katak institutu bambu ne’e rasik mai ho nia vizaun no misaun ne’ebé klaru atu promove produtu lokál hodi hasa’e kualidade ne’ebé di’ak liu husi koperasaun ne’ebé mak parte rua ne’e halao.
“Importante mak promove produsaun bambu ida ne’e hanesan produtu lokal mak komunidade rasik iha bele hasa’e ekonomia rai laran no la dependente ba produtu rai liur, Espera ho apoiu mak parte rua ne’e halo iha futuru bele hasa’e kualidade produtu nian hodi uza ba tempu naruk “. Dehan Diretór Ezekutivu.
Serimónia ne’e partisipa mos hanesan Primeiru Vise Prezidente Sr. Cipriano Tilman, M.PA, Segundu Vise Prezidente IPB, Sr. Amancio Horacio, Sr. Diretór DNAF, Domingos Faria, Diretór DNAAEIT, Sr. Pedro de Deus, M.Si, Diretor Eskola Superior Agronomia e Zootéknika, Sr. Gaspar Vicente Ferreira, M.Sc, Diretór Eskola Superior Enjeñaria, Sr. Fernando Fernandes, M.Eng, Kordenadór KPA, Sr. Celestino Mali, Xefe Dep. Aprovisionamento Sr. Viriato, Xefe Logistico Sr. Guido, Adjuntu Diretór Bambu Sr. Martinho Soares, B,Sc., Asesór Tékniku bambu Sr. Jõao Baptista, Xefe departementu finansas bambu, Anita de Araujo, Eng. Jaime Gusmão, dosentes no funsionáriu administrasaun IPB.
Institutu Politékniku Betanu nia Magnífiku Prezidente IPB, Sr. Acacio Carddoso Amaral, Ph.D ho nia estrutura tomak partisipa Deziminasaun Dekretu Lei No 3/2022 de 12 de Janeiro kona-bá Kuríkulu Padraun Nasional ne’ebé hala’o hosi Ministériu Ensinu Superior, Siénsia no Kultura (Siglá Portugéz, MESCC) ne’ebé aprezenta hosi xefi ekipa ne’ebé lidera direta hosi Diretór Ezekutivu Ajénsia Nasionál ba Avaliasaun no Akreditasaun Akadémika (ANAAA) Sr. Edmundo Viegas, Ph.D iha laboratóriu IPB Betano.
Abertura ba semináriu ne’e hosi Diretór Kuríkulu MESCC Sr. Luis Aparicio Guterres nomós nu’udar diretór jerál interinu hodi akresenta katak serbisu ba elaborsaun Kurikulu Padaun Nasional ne’e hahu kedas iha 2019 ho involvimentu péritu Nasional hamutuk ema na’in-7 no finaliza draft no submete ba diskusaun iha Konsellu Ministru no ikus hetan Aprovasaun hosi Sua Excia Presidente da República no em vigor.
Doutór Edmundo Viegas hateten katak ho deziminasaun padraun nasional ne’e ba futuru ensinu superior sira sei bele lao tuir tamba iha tinan 10 nia laran utiliza deit mak Kuríkulu Padraun Minimu, maibé agora Ensino superior kria ona Kuríkulu Padraun Nasional atu bele regulariza prosesu hotu iha instituisaun ensinu superiór sanulu resin walu ne’ebé ezisti iha Timor Leste. Tamba ne’e deziminasaun ne’e importante tebes ba ensino superior hotu iha Timor leste nia deseminasaun ikus mak termina ba Institutu Politékniku Betanu (IPB) no Institutu Boventura de Timor Leste (IBTL).
Iha deziminasaun ne’e fo mos oportunidade ba estrutura hosi institutu rua ne’e ho dosente sira atu hato’o sugestaun, perguntas relasiona ho difikuldade ne’ebé infrenta iha prosesu aprendizajem iha ida-idak nia instituisaun relasiona ho Dekretu Lei No 3/2022 12 Janeiru nian.
Partisipa iha desemiasaun ne’e hosi IPB mak hanesan Primeiru Vise Prezidente IPB, Cipriano Tilman, M.PA, Diretór DNAAEIT (Diresaun Nasional Administrasaun Akadémika no IT), Pedro Deus, M.Si, Diretór ESE (Eskola Superior Enjeñaria), Fernando Fernandes M.Eng, Diretór (ESAZ) Eskola Superior Agronomia no Zootéknika, Gaspar Vicente Fereira, M.Sc, kordenador Kursu Produsaun Animal (KPA) no dosentes sira. Nune’e mós estrutura hosi IBTL ne’ebé partiipa iha deseminasaun ne’e kompostu hosi reprezentante se Reitor ba asuntu akademiku, Manuel S. Barreto, Lic.Eco., Decano Fakuldade Economia, Rodolfo da C.Verdial, M,AP ho dosente sira.
Institutu Politékniku Betanu (IPB) nia Magnífiku Prezidente IPB, Sr. Acacio Cardoso Amaral, Ph.D simu bolseiru hakbi’it hamutuk na’in-33 husi Fundu Dezenvolvimentu Kapitál Umanu (FDCH) ne’ebé sei koloka ba iha Eskola Superior Agronomia i Zootéknika (ESAZ) no Eskola Superior Enjeñaria (ESE) iha kampus IPB.
Totál estudante bolsa hakbi’ít iha kursu produsaun animal, eskola superior agronomia hamutuk na’in-16 no iha kursu konstrusaun sivil, Eskola Superior Enjeñaria hamutuk na’in-17.
Prezidente Instituto Politékniku Betano, Sr. Acacio Cardoso Amaral, Ph.D hato’o bemvindu ba Diretór ezekutivu FDCH ho nia ekipa no agradese tebes to iha resintu IPB ho di’ak. Nia hatutan ba alin bolseiru na’in-33 governu investe osan ba ita bot sira, tamba ne’e ita bot sira nia kontribuisaun maka estuda makas no hakarak hare ita bot sira nia valor kada semester ho notas ne’ebé di’ak. Prezidente nafatin sujere ba diretór FDCH fó apoiu ba sira ne’ebé merese hetan valór IPK di’ak. Bazeia ba regulamentu akadémika IPB estudante ne’ebé hetan valór IPC la to’o 2.0 sei hetan Drop Out (DO), IPC 2.5 iha direitu atu hetan bolsu hakbi’it no IPC 2.0 kontinua estudu iha IPB no sei la hetan bolsu.
Iha fatin hanesan, Diretór Ezekutivu FDCH Doutór Cristóvão dos Reis realsá katak ba alin bolseiru sira katak FDCH hanesan instituisaun governu ne’ebé forma hodi tau osan hodi halao atividade ha’at (4) hanesan formasaun profesional, formasaun teknika fo bolsu estuu atu kontinu estudo iha nivel D-III, Lisenciatura, Mestradu no Douturamentu iha rai liur. Nia hatutan FDCH fo ona bolsa ba Timor oan ne’ebé mak kontinua estudu iha rai liur no rai laran. Hahu iha 2011 to agora fo ona bolsa hahu hosi kursu DII to’o Doutarmentu serka milaun ne’en (6).
“Ba bolseiru aproveita tempu ne’e uza ho didiak no atinji imi nia mehi hatudu katak inan-aman laiha kbi’it atu selu imi nia eskola, tamba ne’e oportunidade ba alin bolseiru sira presiza estuda makas hodi responde ba família ho rendimentu naton hodi apoiu ona bolsu-estudu hodi asesu ba ensinu superiór iha Timor- Leste.” Dehan Diretór FDCH.
Partisipa iha serimónia ne’e, primeiru vise prezidente IPB Cipriano Tilman, M.PA, Diretór DNAAEIT (Diresaun Nasional Administrasaun Akadémika no IT) Pedro Deus, M.Si, Diretór ezekutivu FDCH (Cristovão dos Reis, Ph.D) ho nia ekipa no estudante bolseiru sira.
Instituto Politékniku Betano (IPB) liuhosi Gabinete Primeiru Vise Prezidente IPB – Asuntu Tékniku, Sientifiku, Pedagojika no Akadémiku iha Diresaun Nasional Administrasaun Akadémika, Estudantíl no IT, hodi realiza serimónia hasa’e bandeira ne’ebé kada fulan iha tinan ida ne’e. Iha tinan ida nia laran labele realiza serimónia hasa’e bandeira, tamba kauza hosi pandémia COVID-19.
Magnífiku Prezidente IPB, Acacio Cardoso Amaral, Ph.D iha nia diskursu hateten katak hateke ba pasadu tinan kotuk liu-bá IPB la realiza içar bandeira tamba de’it Surtu COVID, iha tinan ne’e ita inisia fila-fali hasa’e bandeira iha semana dahuluk fulan Abril. Parabéns ba ekipa hasa’e bandeira ne’ebé mak ezekuta ona sira nia knar ho di’ak.
“Objetivu hosi hasa’e bandeira atu hanoin hikas ita nia erói-sira ne’ebé mate ba rai ida ne’e, sira mate lagoza buat-ida, ita sira agora ne’e goza ukun an ida ne’e, tamba sira nia sakrifísiu”. Dehan Prezidente.
Nia hatutan liu tan, ita hotu sakrifika ita nia tempu oitoan hodi respeitu ita nia erói sira liuhosi inçar bandeira, disiplina tempu, kumpri buat hotu-hotu atu dezenvolve rai ida ne’e. Atu dezenvolve rai ida ne’e, presiza kontribuisaun hosi ema hotu, maibé ita kontribui ba rai ida ne’e liuhosi IPB, entaun ita nia asaun saida de’it no kontribuisaun saida de’it mak ita halo iha IPB ida ne’e mak ita nia kontribuisaun ba RDTL nian.
Iha sorin seluk, Prezidente IPB nafatin fó hanoin ba staff to’o estudante sira hotu atu kuida ita nia kampus, fatin ida ne’e nudar fatin ba edukasaun, fatin ne’ebé aprende no iha ona regra hanesan fatin koloka lixu, fatin ba fuma sigaru ne’ebé indika ona. Tamba lei bandu atu fuma iha repartisaun instituisaun públiku, tenki fuma iha fatin ne’ebé indika ona.
Partisipa iha serimónia hasa’e bandeira ne’e mak hanesan Primeiru Vise Prezidente IPB Cipriano Tilman, M.PA, Segundu Vise Prezidente IPB Amancio Horacio,Diretór DNAAEIT (Diresaun Nasional Administrasaun Akadémika no IT) Pedro Deus, M.Si, Diretór DNA (Diresaun Nasional Aprovizionamentu Marito Soares, Diretór ESE (Eskola Superior Enjeñaria), Fernando Fernandes M.Eng, Diretór (ESAZ) Eskola Superior Agronomia no Zootéknika Gaspar Vicente Fereira, M.Sc, Kordenador kursu Konstrusaun Sivil (KKS) no kordenador Kursu Produsaun Animal (KPA), Xefe Departamentu Logistica, xefi Departementu Aprovisionamentu, Staff Administrasaun, Dosentes no estudante IPB hosi kurs rua (2).
Instituto Politékniku Betano nia primeiru vise prezidente IPB – Asuntu Tékniku Sientífiku, Pedagozika no Akadémiku, Cipriano Tilman, M.PA ho nia estrutura tomak partisipa iha aprezentasaun Sistema Informasaun no Jestaun Akadémika (Siglá Portugéz, SIGA) hosi Departementu Enjeñaria Informatika, Fakuldade Enjeñaria Siensia no Teknolojia, Universidade Nasional Timor – Lorosa’e (Siglá Portugéz, DEI-FECT UNTL) Aristidis Ornai, ho nia ekipa. Aprezentasaun ne’e ho objetivu hodi hatene progressu hosi dezenvolve sistema SIGA-IPB, nune’e hodi kompleta dadus ne’ebé seidauk kompleta no IPB rasik fornese ba ekipa DEI-UNTL atu finaliza sistema refere. Sorumutu ne’e hala’o iha laboratóriu IPB nian hahu iha loron kuarta, 30/03/2002 to’o kinta, 31/03/2022.
Primeiru Vise Prezidente IPB Cipriano Tilman, M.PA hateten katak iha momentu ida ne’e hato’o bemvindu ba ekipa DEI-UNTL ho koperasaun ne’ebé di’ak ohin sira bele to’o iha resintu IPB hodi aprezenta progressu sistema refere tamba durante ne’e IPB hasoru hela problema liliu ba iha sistema informasaun akadémika nune’e hodi transforma ba iha sistema elektróniku. Husu ba ita hotu presiza partisipa máximu iha aprezentasaun ne’e, nune’e bele iha koñesimentu ruma ba sistema refere hosi Ekipa DEI-UNTL sira. alende ne’e kontinua kedas abertura ba aprezentasaun ne’e.
“Maibé hakarak informa ba Ekipa-DEI-UNTL katak wainhira ami hasoru difikuldade ruma, sei husu ita bo’ot sira nia apoiu nafatin tamba ita hotu hatene katak Institutu ida ne’e foun, rekursu umanus foun entaun presiza mós apoiu hosi ita nia maluk sira seluk, tamba ne’e servisu hamutuk ho ita bot sira hodi bele hatene klean liu iha sistema SIGA”. Dehan Vise Prezidente.
Iha fatin hanesan, reprezenta hosi ekipa DEI-UNTL, Dosente Aristidis Ornai dehan katak aprezentasaun ida ne’e hanesan faze dahuluk, antes ne’e ekipa rekolla ona dadus no ohin ami ekipa tuir mai aprezenta progresu sistema ne’ebé mak durante halo no dezenvolve tuir ona ida ne’e nomos iha duvidas balu relasaun servisu hosi kada utilizador IPB nian, tamba ne’e ekipa aprezenta kona-bá lalaok sistema nian no demonstrasaun sistema ne’e rasik. Nia hatutan sistema ne’e rasik sira dezenvolve ho produtu sira nian rasik hosi DEI-UNTL ne’ebé mak dadaun ne’e uza ona sistema iha Fakuldade Enjeñaria durante tina ualu(8)ona.
Alende ne’e Diretór DNAAEIT Pedro de Deus, M.Si ne’ebé reprezenta hosi primeiru vise prezidente IPB hodi ensera ba atividade ne’e. Nia hatutan katak agradese ba DEI-UNTL ne’ebe ho esforsu tomak ho konesimentu ne’ebé ita bo’ot sira iha bele hahu kria servisu hamutuk ho IPB hosi dezenvolve sistema SIGA ida ne’e hanesan sistema foun se iha UNTL utiliza iha Fakuldade Enjeñaria no IPB mak sai hanesan kliente segundu utilizador.
Entertantu termina aprezentasaun ne’e durante loron-2 no hetan apresiasaun hosi Estrutura IPB, Dosentes, Staff Administrasaun no estudante sira. partisipa hosi Diretór Eskola Superior Enjeñaria Fernando Fernandes, M.Eng, Diretór Eskola Agronomia no Zootéknika Gaspar Vicente, M.Sc Kordenador Kursu Produsaun Animal, Kursu Konstrusaun Sivil, Dosente sira, Staff admin., estudante sira no Ekipa DEI-UNTL.
Institutu Politékniku Betano (IPB) liu hosi Eskola Superior Enjeñaria – Kursu Konstrusaun Sivil ne’ebé servisu hamutuk ho Sentru Formasaun Empregu no Formasaun Profesional (Siglá Portugéz,CNEFP) realiza serimónia distribuisaun sertifikadu ba formandu na’in-88 ne’ebé hala’o ona sira nia estudu prátika iha sentru formasaun Tibar, Posto Administrativu Bazartete, Munsipiu Liquiça. Serimónia ne’e realiza iha kampus IPB Betano.
Primeiru vise prezidente IPB, Sr. Cipriano Tilman, M.PA ne’ebé reprezenta Magnífiku Prezidente IPB salienta katak dahuluk apresia no kongratula ba Diretór CNEFP ho nia formador sira ho vontande di’ak bele fasilita estudante IPB hodi hala’o pratika iha sentru formasaun Tibár. Ba alin sira ne’ebé mak fila ona mai iha IPB dezeja parabens ba ita bot sira nia suksesu. Ba estudante sira ne’ebé atu kontinua ba iha sentru Formasaun Empregu no Formasaun Profesional Tibar apela ba alin sira tenki servisu hamutuk, kria unidade, estabilidade iha fatin ne’ebá, tamba sentru refere laos privadu maibé parseiru ho Institutu Politecnico de Betan, ba atu hetan formasaun hosi formandu sira atu eleva kapasitasaun iha ne’ebá no presiza aproveita oportunidade ho di’ak.
Iha fatin hanesan, Diretór CNEFP Sr. Simão Tito Barreto iha nia intervensaun hateten katak IPB tinan ida ne’e iha mudansa tebes ba fatin IPB nian. Nune’e husu ba formandu nai’n-88 ne’ebé mak halao ona sira nia estudu prátika iha sentru Formasaun Empregu no Formasaun Profesional Tibar. Agradese ba formandu sira nia interese no aprende duni iha sentru formasaun Tibar, tamba ne’e parabéns ba formando sira, imi iha potensia bot hodi banati tuir koñesimentu ne’ebé durante imi aprende iha sentru refere, nune’e hodi implementa iha kampus no ba sosiedade sira.
Iha sorin seluk, Saul dos Reis reprezenta formando IPB hakarak hato’o sentimentu no orgullu ba koperasaun servisu ne’ebé mak CNEFP ho IPB hala’o ona. Liu hosi biban ida ne’e hakarak hatoo agradesimentu ba Diretor CNEFP ba ita bot nia laran diak ba ami, la haluha hatoo agradese no obrigadu wain nomos ba formadores CNEFP.
Entertantu fahe sertifikadu ba formandu IPB hamutuk na’in-88 no entrega lembransa hosi CNEFP ba Estrutura IPB nian, alende ne’e kontinua kedas serimónia entrega lista estudante sira ne’ebé sei ba hala’o fali pratika iha sentru Formasaun Empregu no Formasaun Profesional durante fulan rua (2) nia laraan iha tinan 2022.
Serimónia ne’e partisipa hosi estrutura IPB, Diretór ESE (Fernando da Costa Fernandes, Kordenadór kursu Produsaun Animal (Celestino G.T.Mali), kordenadór Kursu Konstrusaun Sivil. Afranio Glaudes, Diretór DNAEEIT Pedro de Deus, Dosentes hotu iha kursu konstrusaun sivil, Xefi Departementu Finansas, Sra. Judit, Formadores CNEFP ho nia ekipa, PNDS Munisípiu Manufahi ho nia ekipa, Alumni CNEFP, estudantes no konvidadus sira.
Iha seremonia ne’e Primeiru Vise Prezidente IPB, Sr. Cipriano Tilman, M.PA nu’udar reprezenta Magnífiku Prezidente IPB hateten katak agradese bot ba estudante sira ne’ebé mak konsege mai to’o Betano bno turi orientasaun to final, signifika katak ita bot sira hetan ona legalidade atu sai hanesan estudante Institutu Politékniku Betano. Fiar katak ita bot sira tuir orientasaun ba momentu ida ne’e, bainhira kuandu la fila inan aman sira kontenti tamba oan-sira konsege tama iha institutu ne’e, maibé depende ba konsiénsia estudante ida-idak nian atu bele augenta to finál ka lae? Tamba prosesu ida ne’e presiza tempu naruk, hasoru dezafius barak hodi atinji nia objetivu no depende ba ema ida-idak nia esforsu. Dehan Sr. Cipriano.
Nia hatutan ho dezafius ne’ebé ita hasoru presiza hanoin didiak bainhira atu moris di’ak laos hanesan milagre monu hosi lalehan deit. Maibe atu moris di’ak futuru iha ema ida-idak nia liman, ida-idak nia isin lolon to ikus bele hetan buat di’ak ruma. Ohin ita tanis, aban bainrua ita sei hamnasa, maibé hamnasa laos mai hosi lalehan no tenki esforsu, estuda makas para bele realiza metas ne’ebé mak ita hakarak to’o ba. Iha sorin seluk, agradese mós ba komisaun organizadora sira ne’ebé mak organiza orientasaun ne’e ho di’ak tebes.
Alende ne’e, Sr. Aquino hanesan Prezidente Komisaun organizadora relata katak tuir nesesidade komisaun ne’ebé hetan apoiu finanseiru ho montante osan $2,325 dolár amerikanu hosi osan orientasaun nian. Maibe atividade la’o ona hetan aumenta tan ho totál montante osan $2,400 dolár amerikanu ba orsamentu ba atividade refere. Nu’udar prezidente komisaun organizadora hakarak hato’o agradese ba membru komisaun organizadora sira nia partisipasaun tomak hodi realiza atividade refere ne’ebé lao durante loron lima (5) no lao ho di’ak.
Entertantu nia realsá katak partisipante ne’ebé partisipante hosi inísiu to’o remata hosi Kursu Produsaun Animal na’in 74 no na’in 9 la ativu, tamba laiha informasaun no iha Kursu Konstrusaun Sivil hamutuk na’in 50 no na’in 9 la ativu tamba komisaun la hetam informasaun.
Antes termina, nu’udar prezidente komisaun organizadora agradese ba partisipante sira hotu, tamba iha vontade hodi partisipa iha atividade orientasaun ne’e ho diak. Hau fiar katak ho oradór prinsipál sira ne’ebé fo palestra sai hanesan koñesimentu ba ita bot sira atu bele aprende iha IPB. Ikus liu ba partisipante sira karik durante hau nia orientadór sira hala’o aktus ruma ne’ebé ofende ba ita bot sira, nu’udar prezidente komisaun organizador husu deskulpa, espera katak ensera atividade buat hirak ne’ebé akontese ona iha loron lima nia laran, ita bot sira haluha ona no hanoin pozitivu hodi hahu ita bot sira nia estudu iha fatin ida ne’e.
Enseramentu ba atividade ne’e partisipa hosi Diretór DNAAEIT (Diresaun Nasional Administrasaun Akadémika no IT) Sr. Pedro Deus, M.Si, Diretor ESE, Sr. Fernando da Costa Fernandes,M.Eng, Diretor ESAZ, Sr. Gaspar F. Vicente,M.Sc, Kordenador kursu ESE no ESAZ, Komisaun Organizadora ho nia ekipa no Dosentes hosi kursu rua (2).
Instituto Politékniku Betano (IPB) liu hosi Gabinete Segundu Vise Prezidente IPB – Asuntu Administrasaun no Jestaun Sr. Amancio Horacio ne’ebé reprezenta hosi Magnifíku Prezidente IPB hodi partisipa seminár kona-bá Impaktu Mudansa Klimátika ba Rekursu Be’e iha Munisípiu manufahi no seminár ida ne’e hetan apou fundus másimu hosi WaterAid. Seminár ne’e hala’o iha salaun Quesadhip (RUAK) Novel da Paz Merkadu Antigu.
Objetivu hosi seminár ne’e hodi tau hamutuk hanoin no partilla informasaun ba malu atu halo antisipasaun antes ba akontese situasaun hirak tuir mai ne’e. Tamba ne’e bazeia dadus Nasionál Timor Leste atinji ona porsentu 88% ba komunidade sira asesu ona ba bee no saneamentu atinji ona ba porsentu 61% iha Timor Leste.
Iha munisípiu Manufahi iha tinan 2021, kobertura bee atinji ona ba 83% no saneamentu 100% haktuir deklarasaun area la soe fo’er ot arbiru iha tinan outubru 2019 iha munisípiu Manufahi, atu asegura nia sustentabilidade ba rekursu bee hodi fasilita kmunidade sira atu asesu iha tempu bailoron naruk no tempu udan.
Partisipa iha seminár mak hanesan Segundu Vise Prezidente IPB – Asuntu Administrasaun no Jestaun Sr. Amancio Horacio, Staff DNAAEIT no partisipantes sira hotu.